Det här inlägget har jag gått och grunnat på, till och från, i flera omgångar. Jag har länge tänkt att jag skulle skriva något om de föreställningar och fördomar som finns om handmaskinstickning, om det är ett hantverk eller ej. Jag får ibland höra kommentarer som att det t.ex. inte är ett hantverk, att det är fusk (?), föreställningar om att det är en maskin som gör en färdig tröja m.m. Några läsare av bloggen har också stött på liknande kommentarer eller reaktioner i textila sammanhang, så nu tycker jag att det är dags att "fatta pennan" och skriva ner några av mina tankar.
Ibland får jag frågan om hur lång tid det tar att göra en tröja. På det svarar jag ca tre dagar, för det är vad det tar att formge en modell, ett ytmönster, beräkning, stickning, montering, tvätt och blockning. Det är jag som gör det, med mina händer, mitt huvud, min erfarenhet och med mina redskap.
Jag blir då väldigt konfunderad på varför man fäller nedlåtande kommentarer om ett hantverk där man använder ett redskap, stickmaskinen, för att producera ett alster. Redskap används när man väver (vävstolen), syr (symaskinen), snickrar (bandsågen) o.s.v. Det är ganska lätt att göra en jämförelse med vävstolen och handstickmaskinen. Det krävs mycket förarbete sedan trampar man och för en tråd fram och tillbaka i det ena fallet och i det andra för man en tråd fram och tillbaka och plockar ut och in nålar för hand. Jag har aldrig hört någon ifrågasätta om en vävd duk eller en sydd klänning skulle vara ett hantverk. Varför ifrågasätter man det när det gäller handmaskinstickning? Är det för att man jämför det med det handstickade? Men varför måste man då ställa det mot varandra och varför jämföra? Kan man inte se att det är två olika hantverk och visa uppskattning för två olika tekniker?
Sätergläntan, där svenska hemslöjdsrörelsen är huvudägare, har haft kurser i handmaskinstickning länge, ledda av den kunniga stickerskan Karin Kahnlund. Där är handmaskinstickningen accepterad sedan många år.
Vad tycker ni? Det skulle vara väldigt intressant att höra vad ni läsare har för uppfattning och vilka erfarenheter ni har.
Här nedan är en artikel ur Hemslöjden 1986 där Brita Wassdahl skriver om liknande upplevelser som mina, fast det var för 28 år (!) sedan.
